Är din berättelse tillräckligt fängslande för att behålla läsaren till slutet? Om inte behöver du se över dramaturgin, hur du strukturerar berättelsen på bästa sätt. För att göra det kan du följa den dramaturgiska kurvan eller valen – en mall som hjälper dig bygga spänning från första sidorna. I den här guiden går vi igenom dramaturgi och ett exempel på den dramaturgiska modellen.

Det första steget i redigeringsprocessen är att be testläsare ge feedback på ditt råmanus. Efter redigering är det sedan dags för nästa steg: att ta professionell hjälp av en lektör. Tack vare feedbacken och råden i ett lektörsutlåtande ökar dina chanser att få ditt manus antaget.

Måste man ha testläsare, kan man inte bara redigera sitt allra noggrannaste och skicka bokmanuset direkt till förlag? Testläsningen är din texts första möte med läsare – tack vare den får du veta hur ditt manus uppfattas, om karaktärerna och dialogerna känns trovärdiga och vilka luckor du måste täppa till. Typiskt bra grejer att veta tidigt i skrivprocessen, innan du börjar finlira eller färdigställa inför inskick. Men hur hittar man sina testläsare och vilka frågor borde du ställa?

När du listat ut handlingen är de vanligaste frågorna när man ska skriva en bok: hur många ord är en roman, hur många sidor bör en bok vara, och hur många tecken är det per sida? Vi reder ut siffrorna en gång för alla, så att du får veta hur lång en novell är jämfört med antal ord i en roman, varför längden har betydelse och vad du kan göra om ditt manus är för långt eller kort.

Som om det inte vore en utmaning nog att skriva en bra dialog måste du även bestämma om den ska skrivas med talstreck eller citationstecken. Valet av anföringstecken är nämligen helt upp till dig – inget av dem är mer rätt. Här får du veta för- och nackdelarna med talstreck och citattecken, hur du skriver rätt anföringstecken på tangentbordet och var tusan det där kommat ska sitta.

Du har knäckt idén om vad din bok ska handla om och ser huvudkaraktären tydligt framför dig. Nu kan du snart börja skriva! Men först behöver du bestämma genom vems ögon din bok ska berättas. Valet av berättarperspektiv avgör nämligen vem av dina karaktärer läsaren kommer inpå livet, och om den karaktären är fängslande nog för att läsa vidare.

Du har säkert hört förr att du ska snåla med adjektiv och adverb. Att strössla med adjektiv för att beskriva en karaktär eller miljö brukar kallas adjektivsjukan. Men vad är det för fel med att använda för många adjektiv, hur botar du adjektivsjukan och vad är ens ett adverb?

Du ligger i sängen och vet att du borde släcka lampan, du ska trots allt upp tidigt imorgon. Ändå kan du inte sluta läsa, bara ett kapitel till. ”Du måste bara läsa den!” säger du sedan till alla du möter. Hur blir en bok en bladvändare och hur kan du själv skriva en? Säg hej till cliffhangers.

Sätt dig in i förläggarens sits. I den digitala högen ligger hundratals manus. I ett av manusens följebrev står det bara ”Här är mitt manus, vore kul om ni vill ge ut det.” Du börjar läsa men manuset kommer inte igång under de tio första sidorna. Skulle du läsa vidare?