1. Du känner inte för det
Du skjuter upp att skriva för att du inte känner för det. Att undvika negativa känslor som obehag, tristess, ångest, frustration, bitterhet och självtvivel är den vanligaste anledningen till prokrastinering. Genom att skjuta upp tror en del av hjärnan att uppgiften och de negativa känslorna är någon annans problem. Undvikandet blir en tillfällig belöning.
Gör så här istället
Anledningen är ofta inte så enkel som brist på disciplin och därför funkar det sällan att säga till sig själv på skarpen att sluta skjuta upp. Snarare handlar det om att lära dig att hantera dina negativa känslor.
En taktik är att utöva självmedkänsla när du prokrastinerar eller misslyckas. Självmedkänsla (self-compassion) betyder att du behandlar dig själv med samma vänlighet och medkänsla som du skulle gjort med din partner, nära vän eller barn. Det finns nämligen ett starkt samband mellan stress, självmedkänsla och prokrastinering och genom att utöva självmedkänsla minskar du din psykologiska stress och ökar samtidigt motivation och känslor av självvärde, optimism, nyfikenhet och initiativförmåga. Kort och gott: var snäll mot dig själv.
2. Du blir distraherad
Du börjar skriva men blir distraherad av telefonen, sociala medier, mejl och meddelanden. Datorn är både ditt bästa arbetsredskap för att skriva och researcha, men också din värsta fiende eftersom underhållningen bara är ett klick bort.
Gör så här istället
Låt inte tekniken styra, ta kontroll. Sätt telefonen på stör ej och lägg den upp och ner på skrivbordet. Pockar den fortfarande på din uppmärksamhet, lägg den i ett annat rum och göm Instagramappen i en mapp. Stäng av wifi och notiser på datorn, öppna texten i helskärmsläge och kolla mejl och internet på bestämda tidpunkter. Sätt dig på ställen där du inte blir frestad att surfa och scrolla, som bibliotek där folk sitter och pluggar. Eller gå över till att jobba analogt: skriv och redigera för hand.
3. Uppgiften är för stor – du vet inte var du ska börja
Du får en halvtimme över men uppgiften minst en dag, så du spenderar tiden med att sortera alla appar i färgordning eller dyka ner i ett kaninhål på internet.
Gör så här istället
Använd halvtimmen till att bryta ner den stora uppgiften i en lista med mindre punkter, så att du vet exakt vad du ska göra nästa gång du får en lucka.
4. Prestationsångesten gör dig handlingsförlamad
Du kommer inte till skott eftersom du är rädd att det inte blir bra nog. Istället väntar du passivt på att inspiration, skrivflow och fenomenala idéer ska ramla ner i ditt knä.
Gör så här istället:
Här gäller det att förflytta dig från passiv till aktiv och från tänka till göra.
Lura dig själv att komma igång genom att provskriva ett snabbt utkast. Använd dig av metoden Skaparen och Redaktören: just nu behöver du bara få berättelsen på pränt, hur ”dåligt” det än blir. Intala dig att du kan göra underverk i redigeringen senare.
Lista vad du behöver för att komma igång eller komma vidare, till exempel research, prata med någon som vet hur man gör, ett synopsis, stuva om i handlingen.
Omfamna ditt Imposter syndrome – det är jättevanligt att högpresterande kvinnor bär på bluffkänslor – och gå till botten med varför du känner så här.
5. Du är rädd för vad som kommer härnäst
Du skjuter upp skrivandet, inte på grund av uppgiften i sig utan för att du skräms av vart den kan leda. Den här kan vara svår att identifiera, så låt oss ta ett exempel. Många skjuter upp att uppdatera sitt CV eftersom de då inte riskerar att bli avvisade av jobb de söker, eller tvungna att förändra sin vardag om de får jobbet.
Översatt till skrivande skjuter många upp att skriva eller redigera klart sitt manus eftersom det då ”måste” skickas in till förlag. Att ens text kommer bli bedömd och i värsta fall refuserad överskuggar chansen att lyckas. Så länge man inte redigerar klart lever bokdrömmen.
Gör så här istället
Först och främst, fundera kring ditt mål. Är det ett självbestämt mål, det vill säga ett mål du satt upp för din skull? Det är lätt att dras med i andras författardrömmar och ha publicering som mål för att ”alla andra” har det, eller för att imponera på någon. Men om målet inte är självbestämt kommer du inte ha motivation och drivkraft nog att orka hela vägen. Det är okej att skriva kreativt utan att vilja bli publicerad.
Om publicering ändå är målet finns det flera sätt att hålla liv i motivationen. Berätta om målet för andra och skaffa en peppkompis (accountability partner) som håller dig ansvarig för att du jobbar mot ditt mål. Ta hjälp av en skrivcoach eller lektör och sätt deadlines för dina texter.
Fler tips på hur du slutar skjuta upp skrivandet
11 produktivitethacks för skribenter
4 vanor som produktiva personer inte har
Deep Work för skribenter: 4 steg till djupjobb som ger dig fokus & flow