Vad är dramaturgi?
Dramaturgi är läran om hur du strukturerar din historia för att berätta den på ett fängslande sätt. Det handlar om att bygga upp spänningen och skapa en röd tråd genom att få in de tre huvuddelarna: en början, mitt och ett slut. Utan dessa delar får läsaren antagligen svårt att hänga med i handlingen och fångas inte tillräckligt av berättelsen för att läsa vidare.
Till din hjälp för att skapa spänning och en röd tråd genom berättelsen har du olika berättelsestrukturer som den klassiska dramaturgiska modellen.
Den klassiska dramaturgiska modellen
Den dramaturgiska modellen har du kommit i kontakt med många gånger, även om du kanske inte tänkt på det. Den förekommer nämligen i böcker, filmer, tv-serier och datorspel.
Den dramaturgiska modellen kallas även den dramaturgiska kurvan och bygger på dramaturgins tre huvuddelar:
- början
- mitt
- slut
Lägg sedan till några vändpunkter, och vips har du en dramaturgisk kurva.
Det låter enkelt i teorin, men att applicera den dramaturgiska modellen på din egen berättelse kan vara klurigt. För att göra det enklare bryter vi därför ner den dramaturgiska kurvan i en pedagogisk bild – säg hej till valen.
Den dramaturgiska kurvan – även känd som valen
Den dramaturgiska kurvan eller berättarkurvan illustreras ofta av en val eftersom de har samma form:
Genom att strukturera händelserna i din berättelse så att de följer valens form bygger du upp spänningen och får läsaren att fortsätta läsa. Din berättelse ska alltså kunna delas in i 8 delar för att skapa en dramaturgisk spänningskurva: anslag, presentation, vändpunkt 1, fördjupning, konfliktupptrappning, vändpunkt (point of no return), klimax och avtoning.
Låt oss gå igenom de olika delarna:
1. Anslag
Anslaget är berättelsens början. För att fånga läsaren måste anslaget vara spännande. Det gäller inte bara deckare eller skräck, utan alla genrer och former av berättande. Kanske har du en kollega som brukar berätta utdragna anekdoter medan du kämpar för att inte zona ut. Det beror ofta på att de börjar berätta ääääända från början. Anekdoten blir en lång, kronologisk redogörelse av händelseförloppet och lyssnaren får vänta en bra stund på poängen. Om den ens kommer.
En skicklig anekdotberättare drar istället in dig i storyn med en spännande början. På samma sätt början den dramaturgiska kurvan för en berättelse inte på noll i spänning, utan en bit upp i höjd med valens stjärtfena.
2. Presentation
I presentationen går spänningen ner något. Här introducerar du läsaren för huvudkaraktären, platsen och berättelsens konflikt: vilken fråga karaktären vill ha svar på eller vilket mål hen vill uppnå.
3. Vändpunkt 1
Efter att läsaren presenterats för huvudkaraktären kommer den första vändpunkten, den när berättelsen får en helt ny riktning och karaktärens vilja konkretiseras. Karaktären utsätts för något (till exempel en händelse, ett besked eller möte med antagonisten) som skakar om karaktären och äventyrar hens mål. Nu är hen i underläge och läsaren undrar hur ska det gå?.
4. Fördjupning
I fördjupningen går spänningen ner igen – det här är lugnet före stormen. Här låter du läsaren lära känna karaktärerna ännu bättre och bygger sympati eller aversion mot dem, etablerar platsen/världen där berättelsen utspelar sig och nystar vidare i bakgrunden till konflikten.
I ett första utkast kan du bara ösa ur dig allt du vill berätta här. Senare, när du har hela historien på pränt, behöver du förmodligen gå tillbaka hit och döda några darlings.
Även om spänningen är lägre i fördjupningen måste du fortfarande behålla läsarens intresse genom att berätta om händelser och karaktärer som är relevanta för handlingen.
5. Konfliktupptrappning
I konfliktupptrappningen börjar saker hetta till igen och lugna avsnitt varvas med mer intensiva. Huvudkaraktären möter ett nytt hinder/hot/prövning och läsaren frågar sig återigen hur ska det gå?
6. Vändpunkt – point of no return
Till slut når huvudkaraktären den andra vändpunkten som kallas point of no return. Allt ser mörkt ut för huvudkaraktären och spänningen är rejält uppskruvad, tänk: kris!
Härifrån finns ingen återvändo, karaktären har inget annat val än att försöka ta sig förbi hindret, möta motgången, ge sig ut i striden. Den prövning du utsätter karaktären för är något som krockar med hens principer eller personlighetsdrag. Enda sättet för karaktären att klara prövningen är att möta sina rädslor och därmed utvecklas.
7. Upplösning – klimax
Spänningen är på max, det här är berättelsens upplösning där vi får veta hur det går –om karaktären går segrande ur sin strid eller inte – och allting får sin förklaring.
8. Avtoning
Spänningen trappas ner medan berättelsen rundas av. Allting återgår till hur det var innan eller till en helt ny tillvaro.
Dramaturgiska kurvan – exempel: Harry Potter och de vises sten
1. Anslag
Dumbledore lämnar av det föräldralösa spädbarnet Harry hos moster och morbror.
2. Presentation
Den nu elvaårige Harry bor tillsammans sin moster, morbror och kusin. Konstiga saker händer Harry, det börjar dyka upp brev adresserade till honom.
3. Vändpunkt 1
Hagrid avslöjar att Harry är en trollkarl.
4. Fördjupning
Harry introduceras till trollkarlsvärlden och åker till Hogwarts. Där träffar han Ron och Hermione.
5. Konfliktupptrappning
Harry, Ron och Hermione upptäcker att någon försöker stjäla de vises sten. De misstänker professor Snape.
6. Vändpunkt 2 – point of no return
Harry, Ron och Hermione tar sig förbi Fluffy och hoppar ner genom falluckan.
7. Upplösning – klimax
Harry möter Voldemort för första gången och räddar de vises sten från den onda trollkarlen.
8. Avtoning
Harry har ett samtal med Dumbledore om vad som har hänt. Skolåret på Hogwarts avslutas.
Vill du lära dig mer om dramaturgi?
Denna guide om dramaturgi ingår i onlinekursen Bye bye skrivkramp!. I modul 7: Den röda tråden får du lära dig fler berättelsestrukturer än valen, knep för att skriva bättre scener och får göra skrivövningar där du applicerar knepen på ditt kreativa skrivande.
