Bokrecensionen innehåller reklam genom annonslänkar till Bokus.
Den allvarsamma leken 60 år senare, ur Lydias perspektiv
För dig som inte läst Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken utspelar den sig i början av 1900-talet och handlar om Arvid Stjärnbloms förälskelse i Lydia Stille. Tyvärr går förälskelsen inte så himla bra. Barn, äktenskap, jobb och samhällets syn på ogifta kvinnors umgänge med gifta män hindrar honom från att få sin Lydia.
I För Lydia flyttar Gun-Britt fram handlingen 60 år och skildrar händelseförloppet ur Lydias perspektiv. Det visar sig att hon längtar minst lika mycket efter Arvid. Det är ju HAN som gör sig otillgänglig och inte svarar på brev eller hör av sig. Lydia klamrar sig fast vid hoppet och när de ses av slump letar hon efter signaler som bekräftar hans kärlek. Men det vill sig inte och Lydia försöker gå vidare, bara för att hamna i samma sits igen. Det är en enda känslosoppa av olycklig kärlek, skuldkänslor för otroheten mot sin man och svartsjukan på Arvids fru.
Att vara ”den andra kvinnan”,
det var utmärkt, bara inte den första hade funnits.
Hur Sundström använder Söderbergs grepp
I Gun-Britts dagboksanteckningar från april 1966, fem år innan hon skrev För Lydia (publicerade 2018 i Skrivliv, boktips för dig som älskar att läsa om andras skrivande) beskriver hon Söderberg som en besläktad själ:
Hans amor omnia, den vansinnesromantiska kärlekssynen, sentimentaliteten, konservatismen, kvinnouppfattningen.
Stör mej inte. Dödsdiggar honom ändå.
Det måste ha varit otroligt inspirerande för Gun-Britt att få gå in i sin favoritförfattares verk, fånga stilistiken och göra det till sitt. Men hur använder hon Söderbergs grepp?
𐄂 Politiska händelser
Söderberg markerar tiden då boken utspelar sig med politiska händelser som Dreyfusaffären, unionsupplösningen med Norge och rösträttskampen. Genom att flytta fram handlingen till 1957–1972 tajmar Sundström Lydia och Arvids kärlek med studentdemonstrationerna 1968 och framförallt placerar hon Lydia i Andra vågens feminism.
𐄂 Stockholmsskildringarna
Vill du se exempel på fantastiska miljöbeskrivningar ska du definitivt läsa den här boken (bara läs på bilden ovan ♥︎). Stockholmskulisserna tycks hämtade ur en saga och Stockholm framställs som en studentstad där man springer in i folk man känner, men som samtidigt har utrymme nog för anonymitet.
𐄂 Tidlöst språk
Att både För Lydia och Den allvarsamma leken åldrats så väl beror till stor del på språket. Även om de politiska händelserna tydligt markerar när böckerna utspelar sig är de skrivna med ett tidlöst språk.
Varför du ska läsa För Lydia
Den olyckliga kärleken, ifrågasättandet av kvinnans förväntade roll och behovet av självständighet – extra mycket i en mans sällskap – Lydias tankar under 70-talet kunde lika gärna pågå i ditt eller mitt huvud idag. Det, och för att få vika hundöron vid alla fina citat, tycker jag är den största anledningen till att läsa För Lydia.
Gun-Britts bok Maken, om studenterna Martina och Gustavs av/på-förhållande under 70-talet, menar många är en fördjupning av För Lydia, och jag håller med. Läs båda!
Här hittar du Gun-Britt Sundströms För Lydia (affiliatelänk), Maken (affiliatelänk) och Skrivliv (affiliatelänk) och Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken (affiliatelänk).
Har du läst För Lydia och isf, vad tycker du? Berätta gärna i det här Instagraminlägget.
Här hittar du fler Boktips.