Vad är berättarperspektiv?

Med berättarperspektiv menas ur vilken synvinkel eller genom vems ögon handlingen i din bok berättas. Det finns fyra olika berättarperspektiv: jag-form, tredje person, allvetande berättare och begränsad allvetande berättare. De har alla sina för- och nackdelar och passar olika bra beroende på din bokidé.

Att välja berättarperspektiv

När du ska skriva din bok behöver du alltså välja hur den berättas – hur berättarrösten låter (mer om berättarrösten längre ner) och ur vilket perspektiv. Och det är ett viktigt val, eftersom berättarrösten och perspektivet avgör om din bok fångar läsaren eller inte.

Hur väljer du då berättarperspektiv? Du berättar historien från perspektivet hos den av dina karaktärer du tror läsaren kommer att känna mest för. För när läsaren blir känslomässigt engagerad i karaktären kommer hen bry sig om hur det går och läsa vidare.

Men att välja vilken karaktär läsaren bryr sig mest om är förstås lättare sagt än gjort. Här är det viktigt att du utforskar alla dina karaktärer. Först när du tagit dig in under skinnet på dem vet du vems tankar och känslor som tillför mest till berättelsen.

Det kan vara lockande som aspirerande författare att skriva ur flera karaktärers perspektiv. Men lika mycket som det kan öka tempot att följa en person per kapitel kan det skapa långsamma transportsträckor och förvirra läsaren. Tänk därför ett extra varv kring om din berättelse tjänar på flera berättarperspektiv, eller om det blir bättre för läsaren om du håller dig till en.

Berättarperspektiv – exempel på inifrån- och utifrånperspektiv

När du ska välja vilket berättarperspektiv som passar din kommande roman behöver du bestämma om din historia ska berättas utifrån eller inifrån. Ska läsaren få en överblick och veta mer än karaktärerna, eller ska hen få lära känna en av dem mer intimt? Väljer du ett inifrånperspektiv blir karaktärerna mer transparenta och läsaren får ta del av deras tankar och känslor. Med ett utifrånperspektiv blir karaktärerna istället icke-transparenta och läsaren får endast ta del av yttre iakttagelser, dialoger och händelser. Beroende på hur du väljer att skriva kan första, andra och tredje-person fungera som inifrånperspektiv, men ändå med stora variationer i hur nära läsaren kommer karaktären.

Låt oss gå igenom de olika berättarperspektiven:

• Jag-form – inifrån
• Tredje person (hon/han/hen/de) – inifrån
• Tredje person och allvetande berättare – utifrån eller inifrån
• Tredje person (hon/han/hen/de) – utifrån
• Du-form – utifrån

Jag-form – inifrån

Jag-form, även kallat förstapersonsperspektiv eller berättarjag, är det mest intima berättarperspektivet. Ofta, men inte alltid, är berättarjaget också huvudkaraktären och ibland är berättelseformen en dagbok eller brevroman.

Jag satte mig mittemot Lene och funderade på hur jag skulle ge beskedet.

Eftersom berättarperspektivet sammanfaller med berättarrösten, kommer läsaren karaktären nära och upplever dennes tankar som sina egna. Som författare får du många möjligheter att överraska läsaren, till exempel genom att karaktärerna runt om din berättare tänker och handlar på sätt som berättaren inte räknat med.

Något som kan trassla till det med att skriva i jag-form är att du aldrig kan berätta mer än karaktären vet. Inga kommande händelser eller vad de andra karaktärerna egentligen tänker. Enda sättet att kringgå det är att låta berättarjaget berätta sin historia i efterhand, men frågan är då om du lyckas behålla intimiteten och överraskningsmomenten eller om berättelsen känns som en efterhandskonstruktion.

Tredje person (hon/han/hen/de) – inifrån

Det vanligaste är att skriva utifrån tredje person där du har tillgång till en karaktärs tankar och känslor, det vill säga en begränsad allvetande berättare. Fördelen med det är att du kommer nästan lika nära karaktären som om du hade skrivit i jag-form, men du skapar samtidigt distans genom att skriva han/hon/hen. Precis som för jag-form vet du inte mer än karaktären vet.

Caroline satte sig mittemot Lene och funderade på hur hon skulle ge beskedet.

Tredje person och allvetande berättare – utifrån eller inifrån

Allvetande berättare betyder att berättaren är som en fluga på väggen som vet allt – till och med vad karaktärerna gör när de är för sig själva. Den allvetande berättaren kan dessutom välja att avslöja information, tankar och känslor när och hur hen vill genom hela berättelsen. 

Caroline satte sig mittemot Lene och funderade på hur hon skulle ge beskedet. Lene kände på sig att dåliga nyheter väntade.

Att helt och hållet välja allvetande berättare som berättarperspektiv har blivit alltmer ovanligt, men det passar till exempel bra om du skriver en saga för barn. Det funkar också bra om du skriver en roman med en avancerad intrig och många karaktärer eftersom du då kan växla mellan att skildra detaljer utifrån, till att följa karaktärernas tankar i tredje person. Tänk bara på att analysera din text så att du verkligen skriver i tredje person, och inte går över till jag-form när du väljer att bli mer intim. 

Tredje person (hon/han/hen/de) – utifrån

Ett mer avskalat sätt att berätta är ur tredje person utifrån. Då betraktar du bara händelserna rent objektivt utifrån och beskriver det som syns och hörs, men avslöjar inte vad karaktärerna tänker och känner. Effekten blir en gåtfull berättelse som kan fungera som driv för läsare som vill göra sina egna tolkningar. 

Caroline satte sig mittemot Lene, öppnade munnen som för att säga något, men förblev tyst.

Du-form – utifrån

Egentligen finns det också ett femte berättarperspektiv, men att skriva i andra person eller du-form är både ovanligt och svårt. Det kan dock vara användbart att använda i kortare stycken. Med du-formen som berättarperspektiv kan du nämligen förvandla läsaren till huvudperson för en stund.

Du satte dig mittemot Lene och förberedde dig på att ge beskedet.

Men vad är berättarröst då?

Skriver du en självbiografi är du berättarrösten. Annars har personenen vars perspektiv du berättar ifrån en egen berättarröst – hur hen talar och tänker. 

I jag-form och tredje person inifrån låter berättarrösten som karaktären, med samma ordförråd, tonfall och attityd, allt baserat på personens bakgrund, utbildning och värderingar. Följer du flera personer i berättarperspektivet kommer berättarrösten därför att ändras utifrån karaktären.

Du kan själv välja hur synlig rösten ska vara. Är berättarrösten mindre synlig eller osynlig märker läsaren den knappt utan får istället följa händelserna i berättelsen helt och hållet utifrån karaktärernas perspektiv. 

Har du en allvetande berättare med synlig berättarröst kan du som författare däremot berätta och förklara saker för läsaren som karaktärerna själva inte vet om. Här har du möjlighet att kommentera eller göra dig lustig över händelser eller förklara ord i direkt tilltal till läsaren.

Lärde du dig något nytt av artikeln? Berätta gärna i det här Instagraminlägget.
Fler artiklar om hur man skriver en bok under Från idé till bok.

Tack till Rebecka för research!
Bilder: Pinterest, Andrew Peterson, Pexels, Angela Bailey, Unsplash, Vlada Karpovich, Pexels.