Artikeln innehåller reklam genom annonslänkar till Bokus.

Vad är Imposter syndrome?

Imposter syndrome, impostor syndrome eller bluffsyndromet är när du känner dig som en bluff som lurat dig till framgång, en jobbroll eller uppdrag som du inte är kompetent, smart eller kreativ nog att ha. Din framgång verkar bero på tur och tajming, trots att dina prestationer bevisar motsatsen, och därför går du runt med känslan av att snart bli avslöjad. När kommer de att fatta att du inte har en aning om vad du gör? 

Begreppet myntades 1978 av psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes som upptäckte fenomenet hos högpresterande kvinnor. Senare har det i studier visat sig att Imposter syndrome också är vanligt bland afroamerikanska kvinnor, men även förekommer hos män.

Vilken typ av Imposter syndrome har du?

Dr Valerie Young har kartlagt fem personlighetstyper inom Bluffsyndromet: 

• Perfektionisten. Sätter höga krav på sig själv och känner sig misslyckad om hen ”bara” når 99 % av sina mål. Därför lägger hen stort fokus på att rätta till sina brister och misstag.
• Superhjälten. Känner sig otillräcklig och pushar därför sig själv att jobba stenhårt. Inte bara på jobbet utan hen vill samtidigt vara den bästa föräldern, partnern, grannen och crossfitdeltagaren.
• Experten. Underskattar sin egen expertis och känner därför behovet av att ha alla fakta innan hen startar ett projekt. Kommer inte söka ett jobb om hen inte möter de exakta kriterierna och undviker att prata på möten eller ställa frågor på föreläsningar av rädsla att framstå som osmart.
• Det naturliga geniet. Har lätt att lära, så när det krävs en ansträngning tar hen det som ett tecken på hen inte är bra nog. Sätter extremt höga mål för sig själv och blir förkrossad när hen inte når dem på första försöket.
• Individualisten. Måste klara saker på egen hand och har sitt självvärde kopplat till sin produktivitet. Därför ser hen det som ett misslyckande, en svaghet eller inkompetens att be om hjälp.  

Nackdelar med att känna Imposter syndrome

Personer med bluffsyndromet upplever självtvivel och rädsla att inte leva upp till förväntningarna, har svårt att bedöma sin kompetens och klankar ner på sina egna prestationer. Det gör att de lägger krokben för sin egen framgång genom att inte våga föreslå nya idéer av rädslan att verka dum, inte anser sig värd en högre lön och till slut inte sätter nya mål på grund av besvikelsen av att inte ha nått sina tidigare, alldeles för höga mål.

Vad kan du då göra för att inte bara hantera Bluffsyndromet, utan vända det till din fördel?

1. Omfamna bluffsyndromet – du är på rätt väg

Det kan vara skönt att veta att du inte är ensam av att känna såhär. Enligt en undersökning gjord av International Journal of Behavioral Science har hela 70 % känt Impostor syndrome någon gång i sitt liv. Kända personer som Meryl Streep, Michelle Obama, Tina Fey, John Green, Emma Watson, Tom Hanks, ja till och med prisbelönta författaren Maya Angelou har erkänt att de känt sig som bluffar som inte hör hemma.

Du kan förstås jobba mot de här känslorna, undvika situationer när de uppstår och aldrig mer utmana dig. Eller så accepterar du dem. Precis som för kändisarna betyder de här känslorna att du är en ambitiös person som utmanar dig och jobbar mot dina mål. Att du är modig nog att kliva utanför din comfort zone, men också modig nog att vara sårbar och göra saker du ännu inte mästrar och vågar be om mer i förverkligandet av din dröm. Omfamna ditt Imposter Syndrome och bestäm dig för att bevisa dig för själv (och därmed världen).

2. Ta reda på varför du känner såhär

Jag vet att du helst vill sopa bluffkänslorna under mattan. Men har du analyserat varför de dyker upp? Bluffsyndromet visar nämligen dina svaga punkter, de sidor hos dig som behöver läka.

Är du inte smartast i rummet? Det är bra! Tänk dig att alltid vara bäst utan att ens behöva anstränga sig. Vad lär du dig av det? Att omge dig av smartare människor måste inte betyda tuff konkurrens, utan är en stor möjlighet för dig att lära dig massor.

Har alla på ditt jobb, utom du, en lång utbildning eller har alla som skriver en bok gått skrivarkurs? Då har du istället en hel uppsättning av livserfarenheter, och det är inget man lär sig i skolbänken.

Förtjänar du inte att vara här? Med största sannolikhet gör du det, eftersom ambitiösa människor tenderar att nedvärdera sina förmågor. Och annars, se till att du förtjänar det här! Lägg manken till, var påläst, visa att du vill lära dig.

Är du rädd att skämma ut dig? Vänd sårbarheten till din styrka – läs Brené Browns Mod att vara sårbar (affiliatelänk).

Går du runt med en konstant känsla av att vara en dålig människa? Du behöver separera din jobbidentitet/skrividentitet med din person. Som Chuck Palahniuk uttryckte det i Fight Club:

“You are not your job, you’re not how much money you have in the bank. You are not the car you drive. You’re not the contents of your wallet. You are not your fucking khakis. You are all singing, all dancing crap of the world.”

3. Fejka inte

Fake it til you make it är ett vanligt råd för att bli kvitt sitt Imposter Syndrome, men funkar det? Säg att du får en jobbuppgift du inte vet hur du ska lösa och säger till din chef ”inga problem, det här fixar jag”. Det blir rätt skämmigt om det uppdagas att du inte alls klarar uppgiften och fler än du själv kommer instämma i att du är en bluff. Å andra sidan, om du lyckas med uppgiften på ren tur eller att någon täcker för dig, tror du det minskar rädslan för att bli avslöjad som en fejk?

Var ärlig. Inte genom att befästa sanningar som ”det här kan/klarar jag inte”, utan genom att fokusera på utkomsten: ”det här vill jag bli bättre på/lära mig mer om.” Ta hjälp av någon som kan mer än du, ställ frågor, gör din research, lär dig nya saker tills du med självförtroende kan säga till din chef (och dig själv) ”det här fixar jag”.

4. Se dina prestationer från ett helikopterperspektiv

Vi tenderar att se våra prestationer i relation till andras. Vi kanske till och med jagar samma mål som någon annan, bara för att upptäcka att det inte alls var så tillfredsställande att nå det som vi hoppats. Och så siktar vi genast in oss på nästa mål och fokuserar på hur långt det är kvar tills vi blivit Nobelpristagare i litteratur.

Se istället på dina prestationer mer objektivt, ur ett helikopterperspektiv. Vad har du åstadkommit för att ta dig dit du är idag? Har du precis skrivit klart första kapitlet på din bok är det en fantastisk prestation att glädjas åt. Du är inte en sån som bara om dina drömmar – du förverkligar dem! Var stolt och gläd dig åt hur listan på otroliga saker du gjort bara kommer att växa.

5. Skapa en peppmapp

Negativ feedback minns vi ordagrant, men den positiva blir snabbt luddig. Samla därför på positiv feedback, beröm och komplimanger kopplat till dina prestationer. Själv köpte jag en anteckningsbok 2008 där jag samlade på komplimanger från min dåtida blogg, till exempel fina ord om att jag borde skriva en bok eller ha en egen spalt. Efter några år blev peppboken istället en peppmapp på datorn där jag fortsatt samla värmande Instagram-kommentarer och DMs, beröm i mejl, reklamjobb som blivit omskrivna i pressen och positiv feedback från kurser. Låga dagar när jag undrar vem jag tror jag är som ens försöker skriva går jag till den här mappen och hämtar kraft.

6. Umgås mer med människor som lyfter andra

Om dina kollegor eller vänner kritiserar andra och tillskriver framgångsrika personer tur – tur nog att ha rätt kontakter, komma från en begåvad familj, ha en rik partner eller bra tajming – behöver du se upp. Att fokusera på andras brister kommer förstora dina egna. Och ett fixed mindset, alltså att tro att förmågor, intelligens och talanger inte går att utveckla utan är ett resultat av gener, kommer hindra dig från att bli kvitt bluffsyndromet. Umgås istället mer med positiva människor som unnar andra att utvecklas och lyckas. Hittar du dem inte i verkliga livet? Gå med i Facebookgrupper och connecta med intressanta personer på Instagram.

Har du erfarenhet av Imposter Syndrome? Dela gärna med dig i det här Instagraminlägget.
Läs fler artiklar om personlig utveckling som hjälper dig att Nå skrivdrömmen.

Bilder: Philip Meiners, Unsplash, Cottonbro, Pexels, Alisa Anton, Unsplash & Tyler Nix, Unsplash